Sammanställning Nätverksträff 7-8 november
för heltidsanställda kvinnor inom räddningstjänsten
Bakgrund:
Bo Johansson på Nerikes Brandkår tog initiativet och tillsammans med Räddningsverket arrangerade man en 2-dagars nätverksträff för heltidsanställda kvinnor inom operativ räddningstjänst. Det finns en grupp i Kommunal som arbetar med att kartlägga alla kvinnliga brandmän i Sverige, listan är inte helt komplett än så Bo hade helt enkelt skickat ut inbjudningar till alla som han hittills hade på listan, ca ett 50-tal, samt generell inbjudan i Sirenen. Av dessa 50-talet inbjudna var det 28 som dök upp i Örebro den 7-8 november.
Dag 1:
Första dagen inleddes med en kortare presentation av alla närvarande, vi inbjudna brandmän, 2 stycken föreläsare (Hanna Glans o Bettina Rottner) samt en representant från SRV Maina Gustafson.
Hanna Glans o Bettina Rottner har tillsammans skrivit boken ”Bära slang som en man” och den handlar om jämställdhetsarbete inom Räddningstjänsten.
De inledde eftermiddagen med att dela med sig av sina erfarenheter av jämställdhet och vilka tendenser de har sett på olika Räddningstjänster runt om i landet.
Vidare pratade de om skillnaden mellan könskvotering och positiv särbehandling, att jämställdhet är en arbetsmiljöfråga och att det räcker med att en person på en arbetsplats känner sig kränkt eller trakasserad så måste problemet lyftas fram och något måste göras åt det.
De berättade om de 5 härskarteknikerna (Norsk studie, gjord av Berit Ås) där kvinnor ofta drabbas.
De 5 härskarteknikerna:
1. Osynliggörande (man låtsas inte om en person, även om hon/han befinner sig i samma rum)
2. Förlöjligande (man gör sig löjlig på någon annans bekostnad, minimaliserar någon annans åsikt)
3. Undanhållande av information (man tar beslut när inte alla är närvarande, ex i bastun)
4. Dubbel bestraffning (hur man än gör så blir det fel)
5. Påförande av skuld o skam (när den som är utsatt tar på sig skulden)
Sen hade vi diskussioner i grupper om hur vi kände igen oss i dessa och hur det arbetades med detta på arbetsplatserna eller om det inte var några problem. Här var det ju otroligt intressant att höra andras erfarenheter och att det verkligen finns de arbetsplatser där det förekommer trakasserier. Nu fick vi erfara att kvinnor blir behandlade sämre än vad vi trott, samtidigt som många inte har upplevt sin anställning inom räddningstjänsten som något problem.
Vi pratade även om hur vi skulle använda oss av detta nätverk och kom fram till att vi ville:
• Utbyta erfarenheter
• Tematräffar (där vi kan ta upp något specifikt ämne)
• Webbaserat forum (där vi enkelt kan ställa frågor och diskutera)
• Eventuellt ha träffarna både för hel- och deltidsanställda brandmän, kanske gemensamma eller skilda beroende på att vi har lite olika erfarenheter.
• Anordna gemensamma kurser
• Internationellt nätverk
Vi fyllde därefter i en enkät som Hanna o Bettina hade med sig.
Dag 2:
Förmiddagen började med att den ansvarige för jämställdhetsarbetet inom kommunal Räddningstjänst från SRV, Samuel Koelega presenterade sig och beskrev kort om SRV´s arbete. Vi fick ta del av den nya visionen: ”Ett helt liv i en värld av färre olyckor och skador.”
Dagen fortsatte med att vi i diskussionsgrupperna pratade om vad ingångslönerna låg på i de olika kommunerna och hur de olika anställningsvillkoren såg ut.
Här var det intressant med tanke på att man inte har haft så mycket att jämföra med tidigare.
Det konstaterades att det var väldigt olika i landet.
Vi diskuterade också om det fanns skillnader i ingångslönerna beroende på om man var SMO-utbildad eller hade gamla 15veckors-utbildningen. På de flesta stationer var det ingen skillnad, och vad vi uppfattade så var det bara på en räddningstjänst där en SMO-utbildad hade sämre ingångslön än 15veckors, men även sämre än en som hade blivit anställd utifrån deltidsutbildningen och där den personen hade vikarierat under en längre tid.
Bo Johansson predikade om att vi skulle noga läsa igenom anställningsvillkoren när man blev anställd, om man nu inte redan var det, därför att det skiljer så mycket från kommun till kommun hur man väljer att anställa brandmän.
Vidare pratade Bo om hur arbetsavtalen styrs o beslutas, förhandlingsskyldigheter och om kollektivavtal.
Han berättade att tillsvidareanställning finns i 4 olika kriterier:
• Allmän tillsvidareanställning
• Vikariat
• Säsongsarbete
• Anställda över 67 års ålder
Han sa också att man som nyanställd inte behövde gå med på villkoren för ”kombitjänster” förrän att det har godkänts centralt.
Han beskrev också hur Jämställdhetslagen var utformad, att det var Arbetsgivaren som har skyldighet att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete fast att Arbetsgivaren och Arbetstagaren skall samverka.
Bo lärde oss också att en Praxis är en överenskommelse mellan AG och AT, där man genom sitt agerande godkänner att genomföra arbetsuppgifter som man normalt sätt inte utför.
Vi hade gruppdiskussion angående huruvida diskriminering förekommer på stationerna, och om arbetsgivaren hade förberett för oss som kvinnor med tex kläder, duschutrymmen osv.
Lite av det som vi kom fram till var att vissa har det bra och upplever inga problem, att vissa har fått hjälp sedan de började, med att lösa vissa problem och att vissa verkligen motarbetades på sina arbetsplatser, pga att de var kvinnor.
Vi pratade om föräldraledigheten och att två AFS´ar (rök-och kemdykning samt gravida och ammande AT) kommer att skrivas om lite bla även förbud under amningsperioden ang rök-och kemdykning. Ang gravida och ammande AT är detta inte helt klart i dagsläget, Caroline Åberg (medlem i Kommunals projektgrupp för kvinnliga heltidsanställda brandmän) jobbar för att genomföra förändringar som underlättar med bla förtydligande i AFSén för AT/AG då en AT blir gravid/ammar.
Vi hade ytterligare diskussionsfrågor gällande: vår mest positiva respektive negativa upplevelse som brandmän.
SRV berättade att det fanns några artiklar och dokument på RIB´en angående miljö/graviditet/kvinnor:
• Brandmännens arbetsmiljö R49-101/93
• Arbetsmiljöutredningar P21-351/00
Eftermiddagen fortsatte med att Caroline Åberg berättade om sitt medlemskap i en grupp (branschråd/kommunal) där man bla kartlägger heltidskvinnorna op i Rtj-Sverige och att de även hade en enkät som vi alla skulle fylla i.
På ett möte som gruppen hade haft hade gruppen bjudit in JämO o pratade om hur de betedde sig i jakten på att rekrytera kvinnor till räddningstjänsterna. JämO skulle backa lite hade de sagt.
Sammanfattningsvis kan vi säga att många har haft och har fortfarande det svårt och arbetar under diskriminerande former i räddningstjänsten. Det framkom även signaler om att Rtj inte är vana med att hantera tjejer som drabbats av ätstörningar och liknande träningsnarkomani.