Nätverket för kvinnor inom räddningstjänsten
Nätverket Kvinnor inom Räddningstjänsten

Här kommer det protokoll som skrevs för nätverksträffen som hälls i Linköping 2010

Nätverksträff för heltidsanställda

kvinnliga brandmän

Linköping 6-7:e oktober 2010

Dag 1

Nätverksträffen bestod utav 64 st heltidsanställda kvinnliga brandmän från hela Sverige, men också av representanter från MSB.

Inledning
Håkan Dahm från Räddningstjänstförbundet Östra Götaland (Linköping/Norrköping) hälsade oss välkomna och berättade om deras ”nybildade” förbund mellan Linköping och Norrköpings räddningstjänster. Det bildades 1/1-10. Han berättade också om att deras nya jämställdhetsplan, där målet för 2015 är att det ska finnas 15 % kvinnor i verksamheten.

Anna Åberg och Nina Öberg gav info ang praktiska detaljer inför våra två dagar. Kanon bra alla tjejer som anordnat denna träff Linn, Nina, Anna och Sara.

Föreläsare Lasse Gustavsson fd brandman.

Nästa talare var Lasse Gustavsson, före detta brandman från Göteborg som skadades allvarligt i en olycka 1981. Han berättade lite om hur olyckan gick till, men mestadels om hur hans väg tillbaka var. Stor vikt i hans berättelse låg på att man inte ska ha några förutfattade meningar om varken personer eller om framtiden. Han vaknade upp efter 2 månaders medvetslöshet till som han beskrev det ”en vacker värld”… Han var som en pånyttfödd, han hade inga värderingar och dessutom var han både stum och blind (ögonen var igensydda och han hade hål i strupen efter respiratorn). Det som var värst vid själva olyckan, där ett utsläpp av propan exploderade runt honom, var inte själva smärtan utan tron om att han skulle dö. Han förstod ganska tidigt att bitterhet inte skulle hjälpa honom vidare. Det var många intressanta historier han berättade om som handlade om självläkning och hans väg tillbaka. En rolig frågeställning han talade om var: ”I huvudet finns det två slags hundar, en som är misstänksam, aggressiv och morrar mot allt som kommer i dess väg medans den andra är öppen, vänlig och viftar på svansen åt andra. Vilken är störst? Frågade han… Alla funderade och ingen vågade riktigt svara. ”Den man matar” svarade Lasse efter en stund.

Föreläsare Josefine Berglind och Sara Andersson om militärtjänstgöring i Kosovo 2007-08.

Efter fikat så presenterade Josefina Berglind (Arvika brandstation) och Sara Andersson (Linköping) två brandmän om hur det var när de gjorde militärtjänstgöring i Kosovo 2007-2008.
De hade varit anställda av försvaret som brandmän/soldater 6 månader på Camp Victoria i Kosovo.
De hade gjort GSU (grundläggande soldatutbildning) innan de ryckte in, det fick man göra om man inte hade gjort lumpen. Det var heller inga problem att få tjänstledigt från jobbet som brandman under tiden de var iväg. På Campen så var det stationerade 350 personer varav 30 var kvinnor. De förklarade att det var en mycket lärorik tid samtidigt som det var lite långtråkigt emellanåt. Ibland fick de inte lämna campen, då fanns det inte så mycket att göra. Mycket träning och övning, lite materalvård osv.
Bra lön, plus att man under tiden man är iväg oftast inte gör av med några pengar. De skulle definitivt göra om det om de fick möjlighet och de rekommenderade det starkt.

Bildning av en förening
Vidare så talade Mona Hjortzberg från HkBm (Heltidsanställda Kvinnliga Brandmän arbetsgrupp inom kommunal) om hur vi skulle kunna fortsätta ekonomisk kunna ha dessa träffar i framtiden. En lösning skulle vara att bilda en förening . Tills dagen efter skulle alla fundera på om man ville rösta igenom förslaget att bilda en förening med tillsvidare en tillfällig styrelse tills första årsmöte.

Dag 2

Projektarbete av gymnasier elever på Värmdö
4 tjejer från Värmdö gymnasium anslöt till sällskapet och berättade att de gjorde ett projektarbete om brandmän/kvinnor och de delade ut enkäter till alla.

Netzwerk Feuerwher Frauen

2 kvinnliga brandmän (1 heltid och 1 deltids) från Tyskland steg upp i talarstolen och berättade om deras verksamhet i Tyskland.
De driver sedan 2006 ett nätverk för kvinnliga brandmän i Dortmund i Tyskland (Netzwerk Feuerwher frauen). De har 140 medlemmar.
De berättade lite allmänt om brandväsendet: Totalt i Tyskland så finns det 1,1 miljoner brandmän, varav 95 % är deltidare (likvärdigt våra ribbare dvs tidigare deltidare, med 8 minuters anspänningstid). Detta är en mycket stor del, då det totalt sett i Europa finns 2,2 miljoner.
Av de övriga 5 % (40.000 st) finns det ca 550 kvinnor och det motsvarar 1,4 % om man jämför med här i Sverige där vi har 1,9 % kvinnor. I Tyskland är det lite annorlunda anställningsvillkor än i Sverige. Man måste ha en yrkesutbildning för att bli brandman. Efter man har fått anställning så får man 2 års utbildning både på skola och på brandstationen som innefattar både brandkunskaper, sjukvård och Hazmat-utbildningar. För att bli befäl krävs ytterligare 2 års utbildning. Om man vill veta mer så kan man läsa detta på deras hemsida www.feuerwehre

Föreläsare Erik Flink regionala Mångfalds och Jämställdhetsutvecklare MSB

Erik Flink, en av 8 st Regionala Mångfalds och Jämställdhetsutvecklare i Sverige berättade lite om hans arbete. Han arbetar 25 % med detta projekt som pågår i 4 år (fram till 2014). För övrig arbetar han som brandman i Västervik.
I dagsläget arbetar 1,9 % kvinnor inom yrket och 1,5 % är av utomnordisk härkomst. MSB-målet är att inom projektets tid öka andelen till 40/60 (vid nyanställning). De 8 personerna i projektet och MSB ska kartlägga Räddningstjänsterna, medvetandegöra och diskutera med de olika räddningscheferna, medverka i olika sammanhang ex Pride och i Media. De ska vara ett ”bollplank” till rtj.
Han avslutade med visdomsorden av A. Einstein:
”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka”.

2010 i korthet

  • 4-5 träffar i gruppen
  • Medvetande öra och föra en diskussion med räddningschefer i regioner och efterlysa kontaktpersoner

Varför måste du tjata om detta? Det är bra som det är!

  • Vad skall en brandman kunna?
  • Vem kan arbeta som en brandman?
  • Är kvinnor sämre brandmän?
  • Varför kan HBT personer inte var öppna med sin läggning?
  • Apajävling kan det hända hos oss? Vilka konsekvenser skulle det leda till?
  • Vilka fördelar ser du med att rekrytera personer med utomnordisk bakgrund?
  • Varför är det provocerande att förespråka mångfald?
  • Hur förebygger vi olyckor bäst?
  • Hur ser framtidens RTJ ut?
  • Vilka krav ställs på oss som RTJ?
  • Finns jargonger och attityder som motverkar mångfald och jämställdhet i vår verksamhet?

Att kommunicera rätt

  • Säger du vad du tycker? politisk korrekthet. Gynnsamt eller inte?
  • Vad kan man diskutera?
  • Skämt eller allvar? finns det gränser?

Framtiden RTJ en jämlik arbetsplats?

  • Hur når vi 40/60
  • Har något hänt 2014.

Förläsare Lena Bruntzell MSB
Lena Bruntzell från MSB i Karlstad arbetar sedan 2009 med jämställdhetsfrågor på heltid. Hon berättade om deras handlingsprogram för 2009-2014:

  • Kommunikationsprojektet
  • ”En brandstation för alla” (ett projekt som rtj har fått söka till)
  • Bidrag till lokala aktiviteter (ex ”prova på-dagar)
  • Regional mångfalds och jämställdhetsutvecklare
  • Mångfaldsperspektiv i översynen av SMO-utbildningen
  • Brandmannens fysiske förmåga (klart 2011, tester med olika individer för att utforma nya rekommendationer)
  • Anpassning av verksamhetsställena (skolorna)
  • Medvetandegöra politikerna (i samarbete med SKL)
  • Granskningsrutin inom MSB

Projekt GROGenus , Räddningstjänst, organisation Informationsteknologi

Lars-Gunnar Engström och Mathias Ericson

Två killar som ingår i ett forskningsprojekt lett från Lunds Tekniska Universitet (LTU) pratade om deras projekt.

Den genuskodade RTJ(GeRd)

Projektets syfte:

beskriva ta reda på genus skodning inom rtj ser ut hur de påverkar

  • beskriva
  • projektet 4 år

Delsyfte:

  • konsekvenser

Data insamling

  • enkät
  • skyggning
  • observation
  • intervju-individuell och i fokusrupper
  • analysera av dokument

2500 enkäter deltid heltid och befäl. En del frågor omfattar

utbildning

rekrytering och medarbetarfrågor

kommunal handlingsplan

projektledare

utrustning

Grupparbete

Vi hade diskussioner angående ”Hur värdesätts SMO-utbildningen inom räddningstjänsten?” Vi delades in i mindre grupper och redovisade vad vi hade kommit fram till. Det som vi kom fram till var att:

  • Det varierade lite varifrån man kom, mer negativ klang i storstäderna.
  • Vissa tyckte att man inte får visa vad man har lärt sig på utbildningen, man måste rätta in sig i de gamla leden.
  • Storstäderna har frångått att enbart att anställa SMO-are.
  • Våra arbetsuppgifter ger olika förutsättningar.
  • Äldre vill att de yngre att ta över.
  • Man skall tycka tänka och utföra saker inom org
  • På kontoret/ ledning vill ha smo, de på golvet vill inte.
  • Smo värdesattes mer i början, kraven har nu sänks.
  • Går ni hela ledet ner från ledning till golvet? Information och utbildningar inom organiisationen.

Om man har frågor om projektet eller vill ta del av rapporten kan man kontakta Mathias på

mathias.ericson@ltu.se

Föreläsare Anneli Hadelöv: Kvinna/brandman och Chef

Annelie Hadelöv, styrkeledare i Södertörns Räddningstjänst berättade om hennes arbete som befäl.
Hon har haft ett oerhört stöd från sin grupp och sina chefer i sin förvandling från brandman till styrkeledare. Hon berättade också om dilemmat med att vara chef samtidigt som att vara en i gänget.

  • Går det?
  • På vilket sätt
  • Kvinnlig brandman/chef
  • Vad säger mina kollegor

HKBM( arbetsgrupp inom Kommunal).

Sista punkten på dagordningen hade HkBm med Caroline Åberg, Malin Holm och Mona Hjortzberg (arbetsgrupp inom Kommunal).

Nuläget

Anställda 1,9% heltids anställda kvinnliga brandmän i Sverige 2010

Problem

•          Förberedelser!

–        Rekrytering

–        Lokaler

–        Utrustning

–        Attityder

Lösningar

•          INNAN rekrytering:

–        Informera om inriktning

–        Riktlinjer vid rekrytering

–        Bygg om?

–        Utbilda

–        Ta fram utrustning/påverka tillverkarna

–        Handlingsplan före/under/efter.

–        Din attityd som chef bestämmer attityden på arbetsplatsen

Rapport 2009/2010

•         KNS

•         Brand 2010

•         Skydd 2010

Arbetsgrupper

Vi bildade 5 olika grupper som till nästa träff kan samla lite information och jobba för och utveckla följande punkter:

Grupp 1 Lagar o Paragrafer
Graviditet        Pension   Arbetstider

Anette Eden                                Falck RTJ Arlanda

Jessica Hammarling                   Falck RTJ Arlanda

Grupp 2  Jämställdhet/attityd
Jämställdhetsplan                     Utbildning

Katja Hilmersson                       RTJ Norrtälje

Kristina Roberto                         Uppsala RTJ

Grupp 3  Materiel
Skyddsutrustning                      Kläder

Lisa Jenzen                                   Nybro RTJ

Grupp 4 Utbildning SMO
Utveckling av existerande koncept

Gabriella Rolf                              Räddningstjänstförbundet Östra Götaland

Linn Kampner                              Räddningstjänstförbundet Östra Götaland

Grupp 5 FYS
Utveckla för framtiden           Pågående utredning

Nina Öberg                                   Räddningstjänstförbundet Östra Götaland

Maria Melin                                 Nerikes RTJ

Karin Sognevik                            Sundsvall-Timrå RTJ

Nätverkets hemsida

En hemsida för nätverket är under uppbyggnad av Anna Åberg och målet är att den skall kunna visas upp till årsskiftet. Det går redan nu att gå in på denna sida, där vi hänvisar att vi är under uppbyggnad.  www.kirtj.se

Önskemål av innehåll av hemsidan

  • Logga in – för medlemmarna
  • Länkar
  • Information om yrket (bli, vara, intervju)
  • Engelsk info
  • Namn på hemsidan (KIR)

Förening

Vi beslutade att bilda en förening, Kvinnor Inom Räddningstjänsten.
Vi har en tillfällig styrelse tills det första årsmötet som hålls i Stockholm i April.
Vi bestämde att årsavgiften blir 200:- (åtminstone första året).

Avsikten är att bilda en förening/ Varför Föreningen?

Att kvinnliga nätverket kan leva vidare

Finna fler sponsorer, fackligt, myndigheter, rtj, rit, verksamheter, företag.

Internrim styrelse

Tid: en period 6 mån

följande 9 medlemmar: se nedan

Föreningsmöte/årsmöte

Föreningsmöte 7/10 2010

Årsmöte april 2011

Föreningens namn

Nätverket Kvinnor Inom Räddningstjänsten

Stadgar

Ram förslag

Medlemsavgift:

Temporär medlems avgift 200 kr

Styrelsen

Ordförande: Mona Hjortzberg

Vice Ordförande: Malin Holm

Sekreterare: Anna Åberg

Kassör: Johanna Dufke

Ledamot: Caroline Åberg

Ledamot: Elisabet Söderström

Ledamot: Linn Kampner

Suppleant: Erika Hinders

Suppleant: Karin Sognevik

Valberedning inför årsmötet

Maria Melin, Kristina Morin, Sylvia Friden

Nästa nätverksträff

Dagen avslutades med att välja var nästa träff och Räddningstjänst som skall hålla 2011 nätverksträff, Uppsala fick äran att ta över stafett pinnen.

Ett stort tack till antecknings underlaget från Liza J Nybro RTJ J

Med Vänliga hälsningar

Mona, Caroline, Malin

HkBm.