Varför slutar kvinnor inom räddningstjänsten?

Föreningen Kvinnor inom Räddningstjänst(KIRtj) har till ändamål att bevaka och påverka hur kvinnor bemöts inom räddningstjänsten och på det sättet vara med och påverka branschens utveckling vilket gör detta till en högst aktuell fråga att reda ut. På föreningens årliga nätverksträff i Gimo 2017 lyftes därför ämnet återigen till diskussion och alla deltagarna fick även enskilt svara på frågorna ”Vad gör att du trivs på ditt arbete?”, ”Vad gör att du inte trivs på ditt arbete” samt ”Varför slutar kvinnor inom räddningstjänsten”? Deltagarna fick även svara på frågor via mentometerknappar. Till exempel på frågan ”Har du funderat på att sluta inom räddningstjänsten?” hela 57 % av de närvarande svarade – Ibland eller – Ja vissa dagar.
Gemenskap och att känna sig inkluderad samt välkommen är viktiga komponenter till varför man trivs på sitt arbete. Andra viktiga delar är även att man känner trygghet i gruppen, att man känner sig behövd och att alla lyssnar. Precis det som många förknippar med räddningstjänsterna och som gör att vi är stolta över vårt arbete. Men samtidigt visar vårt arbete under nätverksträffen motsatsen genom att tex bli exkluderad, osynliggjord och att bli ifrågasatt är saker som gör att man inte trivs och är en av anledningarna till att många kvinnor inom räddningstjänsten slutar. En annan orsak är ett inte bli tagen på allvar och att inte de få något stöd från chefer och kollegorna när de utsätts för dåligt bemötande/kränkande särbehandling när man påtalat detta.
KIRtj har arbetat länge med frågorna kring attityden inom branschen. Ända sedan de första kvinnliga brandmännen kom in på heltiden 1997 har det varit en stor fråga som inte har löst sig. Vi kan se att många räddningstjänster har tagit tag i arbetat med frågorna i olika jämställdhetsprojekt och branschen har kommit en bit på väg. Det har blivit bättre men vi är inte klara med arbete än.
Räddningstjänsten är liten bransch och är du dessutom en kvinna så är du i en minoritetsgrupp i detta mansdominerade yrke. Det blir svårt som kvinna att vara anonym. Därför tror vi att det är många som inte vill gå vidare och göra anmälningar till sina chefer. Det känns därför bra att Me#too kampanjen är igång och att ärendena kommer upp till ytan och att man börjar prata om det”
Me#too-rörelsen fortsätter att växa. Uppropet #larmetgår samlar kvinnors och andra utsatta personers vittnesmål från arbetet på räddningstjänsten i Sverige. Personerna bakom uppropet #larmetgår kräver ett stopp på sexism, nedvärderande språkbruk och sexuella trakasserier inom kåren.
Inom KIRtj finns många berättelser som vi fått till oss inte minst på våra årliga nätverksträffar. KIRtj har jobbat med i olika räddningstjänster för att medvetengöra problematiken. Det vi läser om i uppropet får helt enkelt inte förekomma, det är en helt oacceptabel arbetsmiljö, det är inte okej och vi står fullt bakom uppropet
Om du har blivit utsatt för sexuella trakasserier, trakasserier eller kränkningar. Ta då kontakt med din arbetsplats och gör en anmälan. Inom varje verksamhet skall det finnas policy och handlingsplaner för hur man hanterar denna anmälan.
Du kan själv göra en anmälan genom att informera din närmsta chef eller någon du har förtroende för. Du kan även ta hjälp av din skyddsorganisation inom räddningstjänsten, som ditt fackliga skyddsombud.
Har du några frågor kan du alltid höra av er till KIRtj på admin@kirtj.se
 
Vi finns för er!
Styrelsen Kvinnor Inom Räddningstjänsten genom Mona Hjortzberg Ordförande