7 maj presenteras resultat från jämställdhets och mångfalds projektet Självklart.
Välkomna:)
frågor hör av er till Ann-sofie eller se mer här
Hej
På senaste årsmöte gick vi igenom stadgarna där det inte fanns någon förändring för i år men där medlemsavgiften som står under § medlemsavgiften togs upp angående sena inbetaningar, på mötet togs det ett beslut av medlemmarna att man önskade få en påminnelse av betalningen av medlemsavgiften för att påminnas om senast datum för denna inbetalning.
Så här kommer en påminnelse:)
Med vänliga hälsningar
Styrelsen
Medlemsavgiften 200:- till bankgiro 724-1441
se nedan text från årsmöteprotokoll….
§ 12 Fastställande av medlemsavgift
Mötet beslutar att fastställa en medlemsavgift på 200: -, önskemål från medlemmarna om att ett mail ska skickas ut till samtliga i februari för att påminna om att avgiften ska vara betalad senast 1 mars.
På stationen. Var fjärde vecka har Ellinor Nilsson och Josefin Karlsson jour som deltidsbrandmän. Här tillsammans med stationschefen Göran Östman. Foto och text: Kristian Bircanin, bärgslagsbladet
De är fortfarande en liten minoritet, men de kvinnliga brandmännen blir allt fler. Två finns i kungsör Ellinor Nilsson och Josefin Karlsson.
Det är inte så länge sedan varenda brandman i Sverige var just en man. Numera finns det kvinnor i yrket, men fortfarande handlar det inte om mer än 3-4 procent av kåren.
I Kungsör ser det betydligt bättre ut – där är sedan ett par år tillbaka två av de 23 brandmännen tjejer. För båda började planerna som personliga utmaningar.
– Jag ville verkligen bli brandman och tränade hårt för det, säger 32-åriga Ellinor Nilsson.
Hon var då ensamstående med sonen Jonathan, vilket krävde en del speciella lösningar. Jonathan fick till exempel sitta i en ryggsäck när mamma löptränade.
Första gången hon gjorde räddningstjänstens test, med bland annat nio minuter i full utrustning på ett löpband, klarade hon sig inte, men gav inte upp. Mer träning – bland annat på gymmet i tjocka vinterkläder och med tung packning – gav resultat och på andra försöket fixade Ellinor uttagningsprovet.
– Det är många som inte klarar testet. Faktiskt över 50 procent, av både killar och tjejer, säger Göran Östman, chef för stationen i Kungsör.
Från 2012 ingår Ellinor, till vardags säkerhetssamordnare på Kungsörs kommun, i deltidsstyrkan vid räddningstjänsten i Kungsör, tillsammans med bland andra tio år yngre Josefin Karlsson.
Josefin beskriver sig själv som en riktig träningsnörd.
– Jag såg att de sökte deltidsbrandmän och ville helt enkelt prova att göra testet. Det gick bättre än jag hade trott, det värsta var egentligen att man var så nervös.
Josefin har också jobbat i ett par år nu, och parallellt gått den tvååriga utbildning som kan leda till jobb som brandman på heltid.
– Jag är inte riktigt klar ännu, men jag siktar helt klart på att bli heltidsbrandman.
Som deltidsbrandmän ingår tjejerna i en av grupperna på Kungsörs brandstation, med jour var fjärde vecka.
Då har de ständigt personsökarna med sig, och är beredda att sticka iväg när som helst när larmet går – dygnet runt. Inom några minuter ska de kunna vara på plats på stationen.
– På det sättet är man ju lite låst under jourveckorna, men det är inget problem. Det är man ju medveten om när man går in i det här jobbet, säger Ellinor.
– Och numera är man ju lite mer erfaren och mindre nervös. Första veckan jag hade jour vågade jag knappt gå till Konsum, jag ställde skorna i rätt riktning i hallen och sådana grejer, säger Josefin.
När larmet går vet de aldrig vad som väntar. Och just den delen lyfter både Ellinor och Josefin fram som en av de stora fördelarna med jobbet.
– Det är väldigt varierat och aldrig samma sak två gånger. Det kan vara vad som helst från en hund som fastnat bakom ett element till en stor trafikolycka, säger Josefin.
Något annat Ellinor och Josefin gillar är gemenskapen på stationen och i gruppen. Ingen av dem har mött några negativa reaktioner för att de är tjejer i ett traditionellt mansdominerat yrke.
– Det har funkat hur bra som helst att komma in i gänget. De är ju inte så vana vid tjejer, men alla har varit väldigt stöttande, säger Ellinor.
– Sen är det ju lite rå men hjärtlig stämning när man är ny, men det gäller ju för alla, säger Josefin.
Ingen av dem tvekar att rekommendera brandmansjobbet till andra tjejer som funderar på det här. Yrket ger väldigt mycket, tycker de.
– Det är ett fantastiskt roligt jobb. Det gäller bara att tro på sig själv och satsa på att klara testerna, säger Ellinor.
Bondi Beach parad foto Peter Mickos
Peter tog med sig familjen till Sydney i ett år för att arbeta på brandförsvaret i Sydney,- ett utbyte mellan SBFF och FBNSW
Peter är brandman i Södertörn brandförsvarsförbund och för ca ett år sedan tog han och hans familj och packade ihop allt de ägde och tog sig till Australien. De bosatte sig i Cronulla en stadsdel söder om city med tåg, som motsvarar Nynäshamn i storlek. Hans fru hade fått jobb som sjuksköterska på Sutherland Hospital och Peter hade fått jobb inom räddningtjänsten. Han blev först placerad på Station4, Darlinghurst (Kingskross) i centrala Sydney.
Året fylldes med spänning och många erfarenheter allt från kulturskillnaden,löpningar till de olika stationerna i city, de oändliga många automatlarmen per dag, de annorlunda arbetsuppsgifterna vid trafikolyckor än i Sverige, marknader och festivaler, strejken och inte minst ”no worry”.
strejk i stan foto Peter Mickos
Följ med Peters vardag inom räddningstjänsten i Australien och det han fick var med om under detta år här
Skulle du vilja veta mer hur Peter gick till väga för att få detta utbyte mellan räddningstjänsten i Sverige och Australien, eller om du bara har frågor som du vill ställa till Peter så kan han nås här
Här kommer årets första nummer av MSB´s informationsblad Räddningstjänst för alla.
se infobrev nr 1 2014
Styrelsen 2014 Från vänster ordförande Mona, Kassör Johanna, Vice ordförande Malin, ledarmot Katja,ledarmot Therese M sekretarare Sofia. Inte med på bild Therese P, Kristina R, Kristina M och Sara.
Kommer att inträffa den 3-4 februari i Stockholm.
Där kommer den nya styrelsen få kompletterande utbildning för styrelsearbetet.
Har ni några frågor till styrelsen eller till ordförande Mona.
Foto: Hannu Olamo
Fotografering av deltagarna på CTIF möte i Helsingfors. Plats: från Helsingfors nyöppnade brandkårsmuseet som har invigning denna vecka, Lycka till!
CTIF har haft sin Nordiska möte 2014 i Helsingfors den 9-10 januari, Finland med Hannu Olamo välkomnade de nordiska länderna och representanter från Danmark, Norge och Sverige som deltog.
På mötet togs aktuella ärenden upp som presenterades av deltagarnas ländernas olika organisationer och myndigheter.
Strukturarbetet och förebyggandesstrategi för räddningtsjänsten för framtiden
Brandkårs ungdomsverksamheten
Frivillliga brandmän
CTIF internationella mål för 2014
Kvinnliga brandmän i Sverige- Hur ser det ut i Norden?
Ordförande från KIR och HkBm Mona Hjortzberg var där och presenterade KIRs organisation och hur det har sett ut i från början till idag.
– Det har varit 2 mycket givande dagar med bra diskussioner, man har ännu en gång lyft fråga kring arbetsmiljön hos brandmännen och individen inom räddningtjänsten och inte minst för kvinnorna. Hur kan vi skapa en bättre arbetsmiljö som gör det bättre för alla och på lika villkor?
![th[5]](https://www.kirtj.se/wp-content/uploads/2014/01/th5.jpg)
God fortsättning på det nya året!!
Vi hoppas att 2014 ska vara ett lika intressant år som 2013. Om vi nu tittar tillbaka på året som varit så kan vi summera ihop ett och annat.
Det positiva under året är allas engagemang som funnits i många viktiga frågor som
1. Jämställdhets arbetet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Karlstads universitet och Sveriges Kommuner och Landsting bjöd in politiker, myndigheter, räddningstjänsten och fackförbunden för att delta och medverka i den stora jämställdhets seminariet som arrangerades och hölls i Globen i höstas där med än 40 av våra räddningstjänster varav 200 deltagare, från hela landet som bestod av personer från brandchefer, brandmän, politiker och berörda representanter från direktioner i de stora förbunden.
Vilket framsteg, äntligen får vi upp diskussionerna som vi väntat på. Lyfta frågor som berör ämnen som är varit tabu att lyfta och beröra inom räddningstjänsten som inte varit en självklarhet som nu förhoppningsvis kan vara i framtiden.
2. Jämställdhets och mångfalds utbildningar
Att fortsatta synen på att utveckla räddningstjänsten i dessa frågor med att utbilda chefer som brandmän och administrativa inom dess verksamhet. Under året har Södertörns brandförsvarförbund med Norrtälje och Attunda brandkår fortsatt med sitt jämställdhets projekt” Självklart” som bygger på utbildningar och värderingsövningar.
Räddningstjänsten Syd har också i år arbetat mer med dessa frågor. På Brand 2010 var de med och lyfte frågan om jämställdhetsarbetet med andra räddningstjänster och myndigheter. I deras organisation har de drivit vidare sitt projekt ”Brandstation för alla” och under flera tillfällen under detta år har man utbildat personalen om att medvetgöra värderingsfrågan och allas lika värde i deras utbildning ”the drip”.
Ett annat projekt som drevs 2013 var projekt ”medvärt” med Stor Stockholms brandförsvar, detta projekt är avslutat men arbetet går vidare även i deras organisation.
2. Friska brandmän
Ett annan viktig fråga som uppmärksammas under detta år är om vår kontaminerade arbetsmiljö och den tid med farliga ämnen som vi brandmän utsätts för. Facit ja det vet vi inte riktigt, cancer eller inte? Projekt ” friska brandmän” som Stefan Magnusson ombudsman i Kommunal med andra aktörer som SKL, BRF och Pacta har arbetat fram metoder och rutiner. Dessa metoder har vunnit framsteg och erhållit pris internationellt. Projektet säger ganska mycket om vår arbetsmiljö och om hur vi ska förhålla oss inom räddningstjänsten. Arbetet med hur vi kan tillvarata våra kontaminerade kläder och rutiner på skadeplats är att anamma. Faktum är att vi nu kan se är att många räddningstjänster under detta år arbetar med att ändra rutiner och metoder för att minimera riskerna i arbetsmiljön som vi utsätts för.
3. Kvinnor inom räddningstjänsten
2013 nätverksträff i Knivsta med Attunda brandkår var ännu igen 2 bra dagar för diskussion och samverkan.
• Under årsmötet valdes nya styrelsemedlemmar som Katja Hilmersson (Norrtälje brandkår), Therese Palm(Södertörns brandförsvarsförbund), Kristina Morin (Räddningstjänst Syd) och Sara Peterson (Sörmlandskustens räddningstjänst). Välkomna!!
Vi har arbetat med uppdrag som
• Medverkat i utbildning i ”the drip” med räddningstjänst Syd
• Medverkat i internationella möten och föreläsningar
• Deltagit på nätverksträffen för Tysklands kvinnor inom räddningstjänsten netzwerk feurerwehrfrauen
• Deltagit på skadeplats Karlstad
• Medverkat Brand 2013 Piteå
Tack för i år och allt engagemang från alla. Jag ser fram emot 2014.
Med vänliga hälsningar
Mona Hjortzberg
Er ordförande
Den 20 november bjöd MSB:s mångfaldsutvecklare i Småland och Skåne in sina kontaktpersoner till en gemensam träff i Växjö.
Två av talarna var Ove Halvors, ombudsman på Kommunal, och Peter Bergh, ordförande i Brandmännens Riksförbund, BRF.
Ibland krockar förändringsarbetet med de intressen som fackförbunden driver. Till exempel var Kommunal uttalad motståndare till att Gislaved skulle ändra brandmännens titel.
Därtill kommer att de båda fackföreningarna konkurrerar om delvis samma medlemmar. Samtalsklimatet är periodvis kärvt.
Men under mötet i Växjö rådde samförstånd.
– Vi är överens om vad vi inte är överens om. Och vi samarbetar redan med BRF när det gäller hälsofrågor, som i Friska brandmän. I fortsättningen ska vi tydligt samarbeta också när det gäller jämställdhet och mångfald, sa Ove Halvors från Kommunal efter mötet.
Validering
Ove Halvors framhåller två frågor som särskilt viktiga.
– Utbildningen är den ena. Det är tydligt att vi via SMO inte lyckas rekrytera tillräckligt många kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Vi vill ha ett annat system för antagning.
– I väntan på det tycker vi det är ok att räddningstjänster ibland anställer på andra grunder, men då måste det finnas ett system för validering, som MSB bör administrera. De brandmän som inte har gått SMO behöver ha ett bevis på sina kunskaper, annars får de kritik redan från start. De måste ju också kunna gå vidare i MSB:s utbildningssystem, till räddningsledare till exempel.
– Den andra frågan är att organisationerna måste bli tydligare med hur de agerar när människor blir utsatta för mobbning och trakasserier
Swedish Firefighters
BRF:s medlemstidning Swedish Firefighters har regelbundet kritiserat jämställdhetsarbetet. Peter Bergh är medveten om att tidningens hårda ton leder till att BRF uppfattas som motståndare till jämställdhet.
– Vi är självkritiska. Nu måste vi se till att det inte uppstår missförstånd om att vi välkomnar alla i yrket.
Tonen bör förändras. Peter Bergh lovade att BRF i framtiden lägga tydligare ägardirektiv till tidningen.
– Det kommande numret ligger färdigt för tryck, så där kommer det inte att märkas så mycket. Från och med nästa nummer blir det däremot en tydlig förändring, säger Peter Bergh.
Peter Bergh vill framförallt se samarbete kring metod- och teknikutveckling liksom kring att visa allmänheten att kvinnor kan vara brandmän.
Basen bland BRF:s medlemmar är deltidsanställda brandmän, där andelen kvinnor är större än bland heltidarna. Peter Bergh är angelägen om att visa kvinnorna att BRF är ett förbund också för dem.
– Jag ska kontakta föreningen Kvinnor i räddningstjänsten för att be att vi får bli inbjudna på deras träffar, sa Peter Bergh.
Ett steg framåt
Erik Flink är mångfaldsutvecklare i Småland.
– Jag är väldigt glad att vi bjöd in fackförbunden. Det känns som om vi tog ett steg framåt.